Det är konstigt med mig. Jag förstår så bra.

Det är runt. Och det är varmare. Det är större. Och djupare.

Det når mig framifrån, rätt i ryggen, underifrån, från sidan, som en fist av löve och vad kan man då annat än att gråta av lycka.

Jag har (läs pappa har) kopplat ihop mitt fynd från fjolårets loppis. Den har tilochmed en hårborste för de finaste och dammigaste lite bortglömda.

Jag pratar SOOOUND!

Min LP-spelare.

Den är så FRÄN!

Och oi, som den sjunger för mig.

Jag tappade i-poden på pressbyrån så den gick helt itu häromdan och gladare för det kunde jag knappt vart.

Lp-spelaren. Kan man bära med sig den på 900-bussen?

(Jag tänker, den linjen är ju så tom ändå?)

Koola katten Gurra gör alltid en fett cool topp-tio lista. Det ska jag också göra.

Topp 10 LP-album som ligger i kö fram till min spelare.

1. Fleetwood Mac "Rumours" ("The chain" Världens bästa låt? Tack Danii för en oförglömlig medioker tågresa mellan skövde o Mullsjö)

2. The Beatles "White Album"

3. Michael jackson "Bad"

4. Bob Dylan "Desire"

5. John Lennon "Imagine"

6. Gasolin "Live i Skandinavium"

7. Johnny Cash "At San Quentin"

8. Pink Flloyd "Dark Side of the moon"
9. U2 "War" (mest för att coveret är så fiint o se på)

10. Beatles "St Peppers Lonely Hearts Club"

Glad kan man va.