måndag 25 januari 2010

Ahoy Peru!

Holaaa!
Man vet att man har kommit en bit hemifrån när mannen i bilen hejdar dig ”nej nej, bälte behöver man bara ha i framsätet!” ”Inte ska väl du behöva!”. Men så börjar man undra, när det första man får vid middagsbordet är en cd med Carola i händerna…
Sen förstår man igen när abuela (mormor) ger dig en kokt potatis i handen som gåva när du ska gå. Eh. Tack?
Och så såg jag ju en lama (eller ett får på väldigt långa ben, vad vet jag...). Då är man väl ganska säker.
På att man är en bit hemifrån.

Så är det ju alla småsaker. Bordsbönen. Kindpussandet vid Hej och Hej då. Kackorlackorna i duschen. Det enkla, men väl fungerande hemmet (betonggolv, kala murade väggar, det vingliga bordet, plastpallarna som agerar köksstolar, datorn från -96, de udda tallrikarna, den väl nersuttna soffan...). Det svaga kaffet. Macho-attityden. Med mera…
Så den stora saken. LA COSA.
Språket. Det är i alla fall inte spanska folk pratar här. Det är något annat sutrirsutrrimormonissaQUE?(Vad?) Men jag klarar mig bra. Si! (Ja!) –Lerlite-Eeeehh.. Si..?(Ja..?) –Ler lite mer- Eeeh.. No. (Nej,) ”No entiendo, Lo siento.” (Ursäkta, jag förstår inte.) –Ler lite till-.
Väldigt svårt språk...

Så, till vad jag gör här. Oklart ännu. Bara jobbat två dagar. Vi är fyra volontärer som jobbar på tre olika marknader i byn. Här arbetar många barn med att sälja diverse varor. Några timmar om dagen får en del av dem lov av sina föräldrar att smita iväg till våra små klassrum där de kan leka, spela spel, pyssla eller andra saker som barn ska göra. Dofterna här är… av egen art. Tänk damm. Skitigt hår. Sunkiga, väl använda, kläder. Död fisk. Ruttet kött (här finns inget livsmedelsverk hehe). Avlopp. Sopor. Jord.
Men barnen är väldigt fina.

Jag har tagit ett kort på en vecka. Det måste vara rekord.
Förvirring för dagen: Lavar, Levantarse, Despurtarse, Dormir.
Tvätta, Gå upp, Vakna, Sova.
Eller. Tvätta, Vakna, Gå up, Sova..?
Veckans låt: ”Sweet Disposition” TemperTrap
Ok, det var allt för nu.
Adios sålänge, ta hand om er i norden!

3 kommentarer:

  1. Well, Josefina du är framme i landet långt borta - grattis!!! Jag är säker på att det blir bättre och bättre ju längre tiden går! Här är den andra köldknäppen på väg in över skåneland, fick reda på att här inte har varit så kallt sen -87. W O W. Hur som haver, snön ligger vit och jag är redan halvvägs till China känns det som. Visumfix och annat har vi försökt klara av, så nu håller vi tummarna för att vi får komma in i landet och annat väsentligt.

    Låter i alla fall som att du klarar av din vardag bättre än vad jag hade gjort!! Hoppas att det fortsätter i samma riktning, lycka till med allt osv.
    Kram!
    /Ami

    SvaraRadera
  2. You Rock My Friend! Mer kokt potatis till folket. Finaste gåvan. Ska införa det i svenneland. Bättre än vinflaskor och aladdinchoklad. /Kirre

    SvaraRadera
  3. Holas josi! Idag satt la jag och kollade på på spåret i godan ro när de plötsligt åkte till peru! Kunde ju inte annat än tänka på dig och inte behövde jag bli besviken sen med uppdaterad blogg and all! Det låter som att du är lagom förvirrad, ser fram emot att höra mer
    KRAM karo

    SvaraRadera