En intensiv påckning

Man ska inte längta bort sitt liv, heey,

men det ääär ju så lätt gjort!

Ask mey, jag är proffs på att längta mig framåt och tillomed längta mig bakåt.

Idag snöör det. Jag har inga termobraller och inga fotriktiga skor (det BLIR liksom inte kul ute då). Det är mulet.

Då tänker jag. Åh en sista minuten bört.

Jag vill åka iväg. En vecka räcker. Lite sand mellan tårna o en glass i min mun o sitta i skuggan me ett gammelt blader. Och inte ett moln eller regn på flera daaor.

Phew.

Låt mig längta lite bakåt. Till N.Y.

Det ÄR nåt med den där stan alltså.

Jag trodde det var överskattat dravvel. Men det är nåt.